Presentation av några av våra medlemmar

"Mitt intresse för migränsjukdomen emanerar från min forskning kring sympatisk neurotransmission där migrän ingår som en klinisk modell för en del patofysiologiska teorier. I mars 1991 grundade jag Sveriges första huvudvärksklinik, Migränklinik-Göteborg, och sedan dess har fler än 6 000 individer med olika typer av huvudvärk blivit bedömda och behandlade där. Den forskning som bedrivs på Migränklinik-Göteborg har vunnit gehör såväl nationellt som internationellt. I samarbete med SIFO kunde jag under 1997 genomföra den första epidemiologiska undersökningen av migränsjukdomens förekomst i Sverige. Utöver detta har det legat i mitt intresse att kartlägga migränsjukdomen ur patientens perspektiv inte minst migränanfallets naturalförlopp och individens preferens för olika behandlingsalternativ. Därutöver ingår det i min målsättning att försöka sprida kunskap till patienter och läkare om olika huvudvärkssjukdomar."

Carl Dahlöf, professor, chefsöverläkare
Migränklinik Göteborg och Institutionen för Klinisk Neurovetenskap/GU
Vice ordf Svenska Migränsällskapet

"Redan i mitt avhandlingsarbete studerade jag hjärnans blodkärl och fann att de var försörjda med perivaskulära nervtrådar. Sedan dess har jag utrett vilka typer av nervtrådar som finns, vilka signalsubstanser de innehåller och varifrån de kommer. Speciellt intressant har det visat sig de sensoriska nerverna vara, vilka emanerar från trigeminusganglier. Frisättning av signalsubstanser i samband med migränattacker visade att calcitonin-gen relaterad peptid (CGRP) frisattes parallellt med huvudvärkssmärtan. Fortsatta studier av receptorer i hjärnans blodkärl och i trigeminusgangliet visade hur triptanreceptorer både kan kontrahera hjärnkärl och inhibera frisättningen av CGRP. Detta har visat sig vara en viktig mekanism för deras verkan. Inför framtiden hoppas vi mycket på specifika CGRP-receptor antagonister som förhoppningsvis kommer att bli framtidens nya mediciner. Som sådana hoppas vi att de har mindre biverkningar och ännu högre grad av specificitet."

Lars Edvinsson, professor, överläkare
Medicinkliniken, Universitetssjukhuset i Lund
Ordf Svenska Migränsällskapet

"Mitt forskningsintresse har främst rört Hortons huvudvärk. Inspirerad av min dåvarande chef professor Eric Kugelberg började jag i mitten av 1960-talet undersöka detta ovanliga huvudvärkstillstånd vilket ledde fram till en avhandling: "Studies on cluster headache" (1970). Hortons huvudvärk kunde separeras som en självständig form av huvudvärk, och med hänsyn till smärtutbredningen delas upp i två varianter. Kriterier fastställdes för periodisk och kronisk Hortons huvudvärk. Nitroglycerin provocerade anfall under aktiva besvärsperioder. Inducerad blodtrycksförhöjning hade positiv effekt på provocerade anfall. Arteria oftalmica befanns vara kraftigt dilaterad under spontant huvudvärksanfall. Hortons huvudvärk förekom i en promille hos 9.800 manliga ynglingar. Vi visade att dygnsinsöndringen av sömnhormonet melatonin är störd vilket är intressant med hänsyn till hormonets roll som markör för kroppens biologiska klocka. Litium introducerades som förebyggande behandling. I multicenterstudier visades att sumatriptan subkutant är verksamt mot akuta anfall. Aktuell Hortonforskning i vår huvudvärkssektion avser klinik och epidemiologi, genetik och patogenes."

Karl Ekbom, docent, överläkare
Neurologiska Kliniken, Huddinge Universitetssjukhus
Hedersmedlem och tidigare ordförande i Svenska Migränsällskapet

"Huvuddelen av min forskning har ägnats åt att försöka finna effektiva, icke-farmakologiska metoder såsom avslappning, anti-stressträning, akupunktur och anpassad fysisk träning för att behandla barn, ungdom och vuxna med huvudvärk av spänningstyp och på detta sätt undvika läkemedelsberoende. I min avhandling 1990 med titeln "The tension headache syndrome. Effect of physiotherapy and acupuncture" kunde jag visa att kvinnor med kronisk huvudvärk av spänningstyp förbättrades med avslappning och anti-stressträning och även tillfälligt av akupunktur. I en studie av skolbarn i Göteborg visade jag att huvudvärk av spänningstyp är mycket vanlig särskilt bland tonårsflickor. Detta ledde till fortsatta studier med skolhälsovården. Avslappning i skolmiljö befanns vara den mest effektiva behandlingen. Som lektor försöker jag att ge blivande sjukgymnaster en god kunskap om vad sjukgymnasten kan bidra med i behandling av patienter med olika typer av huvudvärk."

Jane Carlsson, docent, leg sjukgymnast
Universitetslektor vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Institutionen för arbetsterapi och fysioterap

"Under c:a 20 år arbetade jag parallellt som neurologisk kliniker och grundforskare kring smärtbanor i skallen och flödesreglering av dess blodkärl. Jag såg kliniska applikationer av forskningen till huvudvärkssjukdomar, och kom efterhand att fokusera mycket av intresset till orsaksmekanismer vid migrän och Hortons huvudvärk. Det föll sig naturligt att min subspecialitet inom kliniken blev huvudvärk. På senare år har min forskning övergått till rent kliniska frågeställningar kring Hortons huvudvärk. Min förhoppning är att kunna bidraga till det slutliga lösandet av denna svåra huvudvärkssjukdoms orsaksmekanism."

Jan Erik Hardebo, docent, överläkare
Neurologiska Kliniken, Universitetssjukhuset i Lund

"Alla har vi något specialområde, som vi bevakar lite extra, och för min del blev det migrän, beroende på att jag själv äger problemet!
De flesta kvinnor och män, som söker för migränhuvudvärk, gör detta inom primärvården, i regel hos en allmänläkare. Det är då viktigt, att vi som allmänläkare möter dem med intresse och med uppdaterade kunskaper om utredning och behandling!
Medlemskap i Migränsällskapet ger ökad möjlighet till uppdatering, kontakt med företrädare för andra specialiteter och med andra specialister i allmänmedicin. Vi utgör faktiskt 1/5 av medlemmarna och den andelen bör öka! Välkommen med!"

Runa Liedén-Karlsson, distriktsläkare
Kristinebergs Vårdcentral, Oskarshamn

"Sedan 1992 arbetar jag som läkare i neurologi vid Neurocentrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Inom huvudvärksforskning har jag mest sysslat med frågeställningar kring migrän, som är intressant för att det är en vanlig och behandlingsbar sjukdom. Min avhandling, som jag försvarade 2000, handlade om migrän hos medelålders och äldre kvinnor. Jag kom bland annat fram till att migrän avtar snabbt med ålder, sannolikt till följd av att intensiteten i anfallet avtar. Jag fortsätter nu med att försöka förklara vilken betydelse hormoner, psykisk sjukdom och personlighet inverkar på migränförekomsten. Det är viktigt att förstå bakgrunden till migrän. Jag planerar att följa upp kvinnorna i avhandlingen med ytterligare undersökningar om ett par år."

Peter Mattsson, medicine doktor, specialistläkare
Neurologiska Kliniken, Uppsala Akademiska Sjukhus
Skattmästare i Svenska Migränsällskapet

"Migränsjukdomen inspirerar mig till sökande dels efter förståelse av grundläggande mekanismer. Vår PET (Positron emissionstomografi)-studie med 15O visade vid jämförelse huvudvärksfas-baseline inom primära synbarken signifikant minskning av flöde (23,1%) och syremetabolism (22,5%) vilket skedde parallelt med sålunda oförändrad syreextraktion. Fyndet talar emot primär vaskulär orsak till flödesminskningen och stöder en neuronal påverkan. Det är dock minst lika viktigt att förstå migränpatientens livssituation inte genom avancerad högteknologisk utrustningutan genom att se till migränpatientens lidande för att få en bild av hur migränen påverkar och påverkas av livssituationen. Vi planerar med Centrum för arbets- och miljörelaterad stress, att kartlägga stressituationen för migränpatienter, kvinnor och män, samt studera detta ur ett genusperspektiv."

Carin Muhr, docent, överläkare
Neurologiska Kliniken, Uppsala Akademiska Sjukhus
Svenska Migränsällskapets valberedning

"Det var neurolog jag ville bli. Det visste jag redan efter neurologikursen på Södersjukhuset. Med Karl Ekbom som entusiastisk och pådrivande handledare satte jag mig in i de ämnen som var aktuella i början av 80-talet; Tolosa-Hunt, karotidyni, farmakokinetik av ergotamin. Men det var Hortons huvudvärk med sitt spännande periodiska tidsförlopp som blev ett huvudintresse speciellt sedan vi knutit kontakt med prof Lennart Wetterberg som ledde en forskargrupp på St Görans sjukhus om biologiska rytmer vid depression. Hortons huvudvärk kan vara en stor klinisk utmaning även idag men introduktionen av sumatriptaninjektion, syrgasinhalation och verapamil som profylax har förenklat behandlingen av patienterna i del flesta fall. Migränbehandling har också gjort stora framsteg under 1990-talet Den stora utmaningen på 2000-talet både kliniskt och forskningsmässigt vad gäller huvudvärk är kronisk daglig blandhuvudvärk och överanvändning av analgetika som huvudvärksorsak."

Elisabet Waldenlind, docent, överläkare
Neurologiska Kliniken, Huddinge Universitetssjukhus
Sekreterare i Svenska Migränsällskapet

"Glädjen i att få utforska och hjälpa människor med svår huvudvärk har kommit att stå över det mesta annat i mitt liv. Att träffa en ny patient med migrän kan kännas lika spännande och viktigt som att gå in i en oupptäckt dal i Sarek. Att detta tidigt drabbade mig med sådan kraft beror på att området erbjuder en fascinerande känsla att vara som en upptäcksresande i vårt mest komplicerade organ (hjärnan), att försöka förstå och åstadskomma nytta för människan ifråga, och att göra detta på ett sätt som är så bra som möjligt för samhället runtomkring. Om man på det viset förenar det rationella sökandet efter kunskap med etik och visdom, kan man göra fantastisk nytta inom huvudvärksfältet. Hittills har detta utmynnat i specialistkompetens inom neurologi, doktorsavhandlingen " A clinical image of migraine" (Göteborgs Universitet, 2005), några läroböcker och fler artiklar, mycket roligt lärarjobb och numera även handledning av forskarstudenter vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Sahlgrenska Akademin. I nära samarbete med Neuroområdet på Sahlgrenska driver jag en specialistpoliklinik (Cephalea Smärtcentrum) som fokuserar energin på svår huvudvärk och kraniella neuralgier."

Mattias Linde, Neurolog, medicine doktor
Cephalea Smärtcentrum, Göteborg och Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin
Styrelsemedlem i Svenska Migränsällskapet

Åsa Fichtel, Psykolog, kognitiv beteendeterapeutisk inriktning. Doktorand vid. Institutionen för Folkhälso/Vårdvetenskap, Uppsala universitet. Studerar framförallt avslappningsbehandling för tonåringar med återkommande huvudvärk.

Eva Laudon Meyer, specialistläkare i neurologi, Huddinge Universitetssjukhus. Specialinriktning: Diagnostik, utredning och behandling av olika huvudvärksformer. Forskningsprojekt om autonom funktion vid Horton´s huvudvärk.

Katarina Laurell, doktorand, ST-läkare i Neurologi, Akademiska sjukhuset i Uppsala, bedriver en epidemiologisk studie rörande huvudvärk hos barn och ungdomar.

Pia Linton-Dahlöf, biokemist, medicine doktor och ST-läkare i invärtesmedicin SU/Sahlgrenska, verksam på Migränklinik-Göteborg sedan 1997 med kliniskt arbete och därmed associerad forskning.

Yi Liu, specialist i onkologi, forskar vid Medicinska inst USiL. Specialintresse är att spåra ursprung av sensoriska nerver till centra i hjärnstammen.

Malin Malmsjö, AT-läkare. Post-doc vid Medicinska inst i Lund. Studerar P2 receptorernas betydelse för utvecklingen av cerebrovaskulär sjukdom.

Christina Sjöstrand, specialist i neurologi och verksam vid neurologiska kliniken, Huddinge Universitets-sjukhus. Specialintresserad av Hortons huvudvärk med inriktning på genetiska/ärftliga faktorer.

Mingfang Zhou, läkare och forskare vid Medicinska inst USiL. Specialintresse är trigeminusgangliet, förekomst av signalsubstanser och receptorer. Påverkas dessa av organkultur?